31 oktober, 2007
Bullfest bullfest hela dan
Nu ligger 60 välsmakande kardemumma och kanelbullar i frysen. Bilder på läckerheterna kommer.
Upplagd av
Unknown
kl.
13:52
4
kommentarer
30 oktober, 2007
Det tar sig
Revelj klockan 0500 imorse. Kalle var lite förkyld och fick sova med pappa på soffan. Nu sitter vi i köket och äter äpple, målar målarbok och lyssnar på Bruce Springsteen. En helt okej natt och morgon.
Pizza, öl och hockey igår. Satt som en fläskläpp.
Upplagd av
Unknown
kl.
05:53
0
kommentarer
29 oktober, 2007
Elaka dvärgar
Man skulle tydligen få sova en timme längre i söndags. Ja jävlar, revelj 04:15 igår och 03:58 idag. Dessutom var Kalle vaken 2 timmar mellan 12 0ch 2.
Hela livet håller på att rasa. Vad orkar man med när barnen vaknar mitt i natten vareviga dag? Det har snart gått 3 år utan att ha sovit en hel natt. U och jag orkar snart inte prata med varandra. Vi sitter som zombies i soffan när barnen har somnat. Ett socialt liv orkar man inte alls med. Sen somnar man runt 2030.
Nu har barnen varit vakna i ungefär 5 timmar. Det börjar alltså snart bli dags för lunch. Barnen är trötta och griniga. Pappa är ännu tröttare och grinigare.
Magnus Ugglas uttryck "Elaka dvärgar" passar bra in på våra barn just nu.
Upplagd av
Unknown
kl.
08:35
3
kommentarer
26 oktober, 2007
19 oktober, 2007
Let's dance.
Grabbarna och jag dansar just nu till "Vengaboys - Boom boom boom".
Äntligen fredag - Nu börjar helgen!
Upplagd av
Unknown
kl.
11:04
4
kommentarer
18 oktober, 2007
Samla på poäng
Idag har jag köpt 3 kubikmeter ved. Det känns vuxet.
Upplagd av
Unknown
kl.
16:43
0
kommentarer
17 oktober, 2007
Onsdagsgodis
Jag orkar inte ta någon bild, men det står ett glas rödvin och massa choklad framför mig just nu.(vill jag leva)
Upplagd av
Unknown
kl.
19:50
1 kommentarer
16 oktober, 2007
Hål i öronen på en, i huvudet på en annan.
I måndags vara jag och grabbarna på öppna förskolan på Skönsmon. Där var det en liten flicka på 10 månader som hade örhängen. Då menar jag inte clips(eller hur man nu får fast dom) utan riktiga hål i öronen örhängen.
Det såg inte okej ut tyckte jag. Det är väl något som barnen själv får välja att göra när dem blir äldre. Finns det någon mening att ta hål i öronen på en bebis?
Mamman till detta barn uttryckte sig också frågande till hur Samuel kunde ha en tröja med rosa detaljer även fast han var kille. Killar får väl också ha rosa, sa jag och möttes av tystnad.
Trots den skumma mamman så var det faktiskt jätteroligt på öppna förskolan. Imorgon ska vi dit igen. Kanske läge ett starta en Genusdiskussion då.
Upplagd av
Unknown
kl.
19:29
10
kommentarer
14 oktober, 2007
Dagens outfit
Överkroppen: Gratis Höbolaplant T-shirt (slimfit)
Byxor: Blåa Jeans
Accessoarer: Skägg och alldeles för mycket hår.
Upplagd av
Unknown
kl.
14:18
2
kommentarer
13 oktober, 2007
Shoppingen uppskjuten : D
J: Jag fick 3 reklamT-shirts från morsan idag.
U: Höbolaplant? Vad är det?
J: Det är en plantskola, men dom här duger väl.
U: Dem är inte så snygga...
J: Jag går hemma hela dagen ändå. behöver bara något som skyler kroppen och håller värmen.
U: Jäklar vad stora dom är, är du säker på att det är medium.
J: Kanske krymper dem lite i tvätten, det blir säkert bra.
U: *suck*
J: Perfekt! Nu behöver jag inga nya T-Shirts förrän tidigast 2009.
Upplagd av
Unknown
kl.
21:21
1 kommentarer
12 oktober, 2007
Run to the hills
Smilla motionerar lite. Husse sitter på altanen och dricker öl och kastar bollen.
Upplagd av
Unknown
kl.
09:11
0
kommentarer
Kalle tar sina första steg
Kalle tog sina första steg när vi var i stugan i helgen. Gulleplutten.
Upplagd av
Unknown
kl.
09:05
0
kommentarer
11 oktober, 2007
Varför Jehovas dyker upp hos oss i tid och otid
U läste mitt inlägg om Jehova.
- Dom var här skitofta när jag var hemma. En gång öppnade jag i bara trosorna.
Jamen vad fan, inte undra på att dom kommer hit så ofta då!
Upplagd av
Unknown
kl.
20:05
2
kommentarer
Knackilibank på dörren
Igår när hela gänget var på väg ut på en promenad knackade två jehovas på dörren. Alla som någon gång besökt oss vet vad som väntar när dörren öppnas. Först kommer en glad labrador utspringande och vill hälsa, efter det kommer en pratsam 3 åring som vill säga hej och sist kommer en liten ettåring som vill prova på att krypa nedför trappen i full fart.
Jag var lagom stressad också. Kallare ute - mer kläder på barnen - stressigare pappa. Innan dom fick säga sitt ärende så hade jag fångat upp Kalle, tystat Samuel och dragit in hunden i hallen.
Svettig och lätt irriterat frågade jag vad dem hade på hjärtat.
- Vi är från Jehovas vittnen, fick en av besökarna fram. Den andra mannen, som förmodligen var väldigt hundrädd, flyttade ner fyra trappsteg.
Jag trodde att nästa mening skulle bli "Jag ser att du är upptagen, vi kanske kan komma förbi någon annan gång", men istället tog han fram sin folder med glada lyckliga människor.
Barnen, som var fullt påklädda och ville ut, höjde sina röster i trapphuset.
- Har du läst bibeln? frågade mannen.
- Nä, svarade jag och tog på mig jackan. Den gesten borden han förstå tänkte jag. Vi. Ska. Ut. Stick. Och. Brinn.
Han vek ut foldern mitt framför ögonen på mig, samtidigt sa jag till Smilla att hon skulle komma.
Lite stressad av hunden och barnen fick han fram:
-Eh.., om man läser bibeln blir man ung när man är gammal.
- Jasså du, det låter ju skitbra, svarade jag ironiskt. Lämna en folder så får jag läsa igenom det i lugn och ro.
- Du vet att alla svar finns att få i bibeln, sa den rädda mannen lite försynt från en halvtrappa ner.
- Vad bra, men vi får ta det någon annan gång, sa jag och försvann nedför trappan.
Människor som är med i Jehovas verkar vara rätt tom i skallen faktiskt. Snacka om sinnesslöa. Efter alla dörrknackningar måste dom inse när det är dags att gå vidare till nästa dörr.
Nej tack, jag vill inte bli frälst i mitt trapphus med hund och fullt påklädda barn. Jag vill ut och leka. Stick och brinn.
Upplagd av
Unknown
kl.
19:35
2
kommentarer
10 oktober, 2007
Möss och människor
När jag var liten hade vi ett svart marsvin som hette Emil. Emil älskade maskrorosblad och tillbringade dagarna med att gå runt och släppa bajs lite överallt. När vi i fredags kom till stugan tyckte jag att det var märkligt att det fanns liknande bajs där också. Vi har inget marsvin där?
Med vetskap om U’s bacillskräck började jag försynt att säga att det kanske har varit en mus/råtta här inne. På ganska många ställen i stugan fanns dem korta små bajskorvarna. En massiv städinsats drog igång och under tiden vi städade undrade vi hur musen har kommit in. Jag funderade också på hur musen har kommit ut.
Efter städinsatsen skulle barnen få lite mat i magen. Jag var på toaletten och tvättade händerna när jag plötsligt hörde ett högt skrik från köket. Där på fönsterbrädan satt en rädd liten mus och gömde sig. Den lilla rackaren hade inte kommit ut.
Jag försökte lugna U genom att säga att det bara är en liten skogsmus, varpå hon svarar mig med lätt hysterisk röst: ”Skogsmus!? Den är stor som en jävla ekorre!”
Eftersom jag behållit lugnet fick jag som uppdrag att se till att musen kördes ut eller likviderades. U och barnen gick ut.
Första fångstförsöket gick åt skogen. Musen hoppade och sprang bakom spisen och gömde sig. Det var bara att dra ut spisen och lägga sig på knä och börja fånga musen. Beväpnad med två blompinnar av bambu försökte jag liggande på knä locka ut musen från köket så den kanske kunde springa ut genom dem öppna dörrarna.
Musen gav sig inte. Han barrikaderade sig i ett hörn bakom ett köksskåp. Hade han haft händer hade han säkert pekat finger åt mig. Jag kände att tålamodet höll på att brista. Musen skulle bort. Jag stålsatte mina känslor och förberedde en likvidation.
Beväpnad med dem två blompinnarna tog jag livet av den lilla stackaren. Jag lyckades hålla fast musen med ena pinnen och knäcka nacken med den andra pinnen.
Musen dog en snabb och relativt smärtfri död. Han fick en värdig begravning i skogen.
Nästa dag investerades det i musskrämmare och musgiljotin, samt att nya lister sattes upp i sovrummet.
Annars var helgen i stugan skön. Bra väder och skön avslappning.
Upplagd av
Unknown
kl.
10:49
6
kommentarer
09 oktober, 2007
05 oktober, 2007
Kom så får ni titta, mellan bena på Britta...
"Uttrycket brittsommar hänger samman Birgitta och Britta, som har namnsdag 7 oktober. Det var då det hölls Brittmässa (ibland skrivet Brittmäss), en officiell höstmarknad. Ofta inträffar en riktig brittsommar i den perioden."
"Det har aldrig varit dåligt väder på Britta" citat av Mor
Vi får hoppas på sol och värme, lite Rosé på altanen och kanske lite grillat. I eftermiddag sticker vi iväg till stugan igen. Kommer tillbaka på tisdag kväll.
Ge mig sol.
Upplagd av
Unknown
kl.
07:45
1 kommentarer
04 oktober, 2007
En sån dag. En sån kanelbulledag.
Bulle 1: Strategisk hämtning av Samuel på dagis precis när mellis startade. Jag fick en mycket god nybakad bulle av förskolans kock.
Bulle 2: Barnen ska ändå inte äta så mycket socker. Jag tog en till bulle. Den där Viktor vaknade aldrig och hans bulle kan väl inte stå och vänta hela dagen. Han ville säkert inte ha den heller.
Bulle 3: Jag tog lite av dagisbarnens rester. Man kan väl inte slänga bort halvätna, men ändå välsmakande bullar.
Bulle 4: Samuel ville ha en bulle när han kom hem så vi delade på en. Jag skötte delningen av bullen. Gud vad det är lätt att lura små barn.
Bulle 5: Nu blev det en paus tills U kom hem från jobbet. Klockan blev 8 och då dukades det fram några bullar. Fick lite abstinens där ett tag.
Bulle 6: Se ovan
Bulle 7: Se ovan
Det var den dagen det. Ett år kvar till nästa julafton.
Upplagd av
Unknown
kl.
22:35
6
kommentarer
03 oktober, 2007
Vänta in julafton
Vad jag gör uppe den här tiden? Väntar in kanelbullens dag såklart!
Snart smäller det. Frysen är laddad.
Upplagd av
Unknown
kl.
23:46
1 kommentarer
02 oktober, 2007
Kalles vaddå.
Det här är min kommentar till Kalles randiga mjukost, kaviar, frukt eller vad det nu är. Den med smak av banan(!).
Jag har inte smakat den, men förmodligen smakar den såhär:
Upplagd av
Unknown
kl.
19:17
4
kommentarer
Följa tant
På eftermiddagen när jag hämtade Samuel från dagis så hamnade vi bakom en tjej i 20-25 årsåldern när vi promenerade uppför Fridhemsgatan.
Vi hamnade i en konstig situation där hon gick lite långsammare än mig men inte så pass långsamt så att jag gick förbi henne. Problemet blir att vi tillslut går i ungefär samma takt, då är det nästan som om vi går tillsammans fast jag aldrig träffat mänskan förrut.
I vanliga fall brukar jag bara öka steglängden och spurta förbi henne, men nu hade jag dubbelvagn med två barn i och en labrador, så då är det inte läge att varva upp. Jag skulle kunna gå lite långsammare, men jag vill verkligen komma hem så fort som möjligt eftersom jag var lite sen i schemat. Där gick vi, hon och jag bredvid varandra. Ingen gav sig. Skitsamma, tänkte jag, jag går bredvid henne.
Men när man har ärliga barn är det inte helt enkelt att bara göra som man vill. Samuel undrade högt i vagnen "Pappa!, varför följer vi efter den där tanten?" Klart besvärad saktade 20-åringen ner.
Pappa växlar ner, ökar steglängden och kutar förbi.
Upplagd av
Unknown
kl.
18:27
2
kommentarer
01 oktober, 2007
Massproduktion

Upplagd av
Unknown
kl.
19:30
0
kommentarer